Exkursion

Garparör och Billingeleden

12 maj

Exkursion

Några bilder från våran exkursion 5 maj.

Getaryggen och Kalkbrottet i Skövde.

Teknik i förskolan

Förskolan kryllar av teknik men det tänker man kanske inte på. Precis som Ginner(1996) beskriver det i Teknik i skolan. Våra 1-3 åringar har byggt mycket med kuddarna nu i vår. Kojor och torn. Det är ganska fascinerande att ta ett steg tillbaka och se hur de löser situationer. De använder filtar och det krävs lite teknik och en hel del tålamod för att få det att bli bra.
Tvååringarna klättrar väldigt mycket nu upp och ner, i stolar, på bänkar och bord (till sina fröknars fasa).


I den skapande verksamheten används en hel del teknik som färg, lim, pärlor.
Inne finns material som järnväg, kaplastavar, kartongklossar, tyger.

Utomhus har vi artefakter som spade och hink osv. Ibland har vi en leksaksfri dag för att barnen ska upptäcka att man kan ha lika roligt med naturmaterial. Sand, vatten och pinnar är det som det leks mest med. Vi har fått en vatten lek med en massa stenar som barnen släpar runt på eller bygger med.

Skolverket (1998 rev 10)
Förskolan ska sträva efter att varje barrn

• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap

Av: Linda Svensson

Genomförande

Jag hade i förväg ställt i ordning det som behövdes för att utföra experimentet. Jag gick sen och hämtade de barn som jag hade valt ut, en en fyraåring och en femåring. Vill ni se något spännande?

Jag berättade för dem att den första skålen innehöll varmt vatten och att den andra innehöll kallt vatten. Det var isbitar i för att det skulle bli extra tydligt.

Vad tror ni händer med ballongen om vi stoppar ner flaskan i varmt vatten?

-Den blåser inte upp
-Jo, den blåser upp!
Varför?
-För att det är varmt. AJ! (känner på vattnet)
-För att det är varmt. Luften åker in i ballongen
Vad tror du händer med ballongen om vi stoppar ner flaskan i kallt vatten?
-Blåser ner.
-Blåser ner, blåser ut.
Varför?
-För att du la den i det kalla.
-För att luften åker ur ballongen. Den blåser upp i det varma och ut i det kalla.

Barnen hade likvärdiga svar fast femåringen utvecklade svaren lite mer. Det var lite oväntat att de så tidigt nämnde att det var luft i flaskan. Jag lyssnade i genom min inspelning men jag hade inte nämn det för dem tidigare. De tyckte att det var väldigt roligt och spännande hela tiden. Efteråt lekte vi en lek för att göra det ännu tydligare.

Skolverket (1998 rev 10) :

• Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera.

• Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap

Referens

Skolverket (1998 rev 10). Läroplan för förskolan, Lpfö98, reviderad 2010. Stockholm: Fritzes.

Av. Linda Svensson

Västgötabergen- och dess ingående bergarter

Västgötabergen (15st) är uppbygda av flera lager sk. sedimentära bergarter och hör till gruppen platåberg. De bildades för ca 400-570 miljoner år sedan då Sverige låg under vattentyan.

Slam,sand, lera och döda växter och djur föll då ner och samlades på botten. Under miljontals år så har det pressats i hop och blev sakta till sten.

USA KL 3
Man kan med hjälp av en minnesregel komma ihåg platåbergens bergarter. (underifrån)

U:Urberg
S: Sandsten
A: Alunskiffer

K: Kalksten
L: Lerskiffer
3: Trapp/Diabas

Lugnåsberget saknar diabas och är därför lite lägre än de andra västgötabergen. Diabas fungerar som en skyddande hätta mot, väder, vind och is.

Källa:
http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stg%C3%B6tabergen

Allemansrätten

Allemansrätten är inskriven i en av Sveriges fyra grundlagar (kap2. 18§ regeringsformen). Trotts det så räknas den inte som en lag. Däremot omges den av andra lagar som sätter gränser för vad som är tillåtet. Det gör att det inte går att ge exakta besked om vad som är tillåtet att göra i naturen. Allemansrätten kan tolkas i domstol men rättsfallen är få.

Begreppet ”allemansrätt” är inte äldre än från 1900-talets mitt, men delar av det vi idag kallar allemansrätten kan härledas mycket långt tillbaka i tiden.

Vad gäller?
http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Friluftsliv/Allemansratten/Vad-galler/


Källa:
http://www.naturvardsverket.se/Start/Friluftsliv/Allemansratten/

BIOTOP

En biotop är en biologisk term för en slags omgivning, med naturliga gränser, där vissa djur- eller växtsamhällen hör hemma.  Med enkla ord är en biotop ett område där vissa växter och djur trivs bättre.

Exempel på biotoper är äng, lövskog, insjö och hällmark.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Biotop

ISTIDEN

Istiden är en period i jordens historia som kännetecknas av att stora landområden var täckta med is. Kan både syfta på en nedisning och en längre period med flera nedisningar. Den äldsta mest kända istiden inträffade för 1 miljard år sedan. Spår finns kvar av stora inlandsisar finns i form av is räfflor (skåror) och sediment som har avlagrats i samband med issmältningen ex morän och glaciallera.

Under de senaste 1,8 miljoner åren har det funnits sex stycken större glaciationer som har täckt Skandinavien.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Istiden

PANGEA/PANGAEA

Är den superkontinent som existerade innan kontinentaldriften delade upp den i dagens kontinenter. Pangea bildades för drygt 250 miljoner år sedan. Pangea är dock inte den första kontinenten på jorden. De första kontinenterna formades för ca två miljarder år sedan och har sedan slagits samman och delats upp i flera omgångar.  Pangea lär ha sträckt sig från pol till pol som ett stort C, på mitten delat vågrätt av ekvatorn. Några bergskedjor finns fortfarande kvar som bildades när Pangea uppstod är exempelvis Appalacherna i Nordamerika och Uralbergen i Centralasien.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Pangea

VULKANER/VULKANISM

En vulkan är en öppning i jordskorpan där het magma (smälta bergarter) tränger upp från jordens inre och stelnar då till lava när den når ett kallare medium, såsom luft eller vatten. Vulkaner delas upp i två olika kategorier. De som bara rinner ut över omgivningen och de som har mer explosionsartade förlopp. Vilken typ som bildas beror bland annat på halten kisel vilket påverkar hur lös magman är samt mängden gas.

Vulkanutbrott är ofta förknippade med att många människor dör. Ofta är det inte lavan som dödar då den flyter fram så långsamt att man hinner undan. Det är istället det moln av giftig gas som strömmar nerför vulkanens sida precis innan utbrottet.                       http://sv.wikipedia.org/wiki/Vulkanism

Geologiska tidsperioder

Geologiska tidsperioder är en sammanställning av den tid som har passerat sedan jorden skapades fram till idag. Man delar i de geologiska tidsperioderna i en tidsskala. Klarläggandet av dessa tidsenheter görs med hjälp av olika metoder, där man kan få fram absoluta åldrar på olika bergarter. http://sv.wikipedia.org/wiki/Geologisk_tidsskala [2011-04-27]

Den Geologiska tidsskalan börjar från jodens början ca 4,5 miljarder år sedan fram till nutid. Första delen fram tills för 2500 miljoner år sedan kallas Arkeikum. Efter den kommer Proterozoikum 2500 miljoner år till 540 miljoner år sedan och i denna tidzon bildades berggrunden i Sverige (Urberget). Det var först under kommande tidsperiod (även kallad eoner) som det skede en större utveckling, först i haven sedan på land. Denna tidsperiod kallas Fanerozoikum. Vill ni läsa mer om de olika tidsperioderna så gå in på Naturhistoriska riksmuseet och läs mer.

http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/geologi/jordklotetsutveckling/dengeologiskatidsskalan.1383.html [2011-04-27]

Tappning - baltiska issjön

Föregångare till östersjön är den baltiska issjön som var en stor färsvattensjö. Den skapades genom att inlandsisen som täckte Skandinavien, stegvis började den dra sig tillbaka och smälta ca 15 000år sedan. Denna istid hette Weichselisen. Den baltiska issjön tappades tre gånger varutav den tredje blev slutet på sjön. Den tappades slutligen ut via Billingen när iskanten lämnade spetsen på berget, då sjönk vattenytan med 25 meter ner till havsytans nivå allt detta hände på ett år för ca 10 000 år sedan. Idag kan geologerna berätta hur östersjön har utvecklas genom att de studerar gamla strandlinjer men även de geokemiska variationerna i sedimentkärnor och i fossilinnehållet.

Källor:

http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96stersj%C3%B6ns_utvecklingshistoria [2011-04-27]

http://www.havet.nu/dokument/HU20031issjon.pdf [2011-04-27]

Skog: produktion & miljöhänsyn, vanliga träd

I Sverige är gran den vanligaste trädsorten därefter kommer tall, björk, ek och bok i den följande ordningen. 23 miljoner hektar är skog i Sverige ungefär som halva Sveriges landyta. Det finns 330 000 skogsägare och de äger ca 12 miljoner hektar resterande ägs av staten eller skogsbolag. Tillväxten är större än avverkningen i Sverige. Varje år avverkas ca 95 miljoner m3sk medans tillväxten per år är 116 miljoner m3sk.

Källor:

 http://www.sydved.se/page31.aspx [2011-04-27]

http://www.sydved.se/file.aspx?id=326 [2011-04-27]

Vi brukar mycket skog i vårt land för att tillverka virke m.m. Man avverkar också för att skogen ska må bra och för att öka tillväxten på den. Det finns en lag om hur man ska avverka sin skog, man brukar prata om en föryngringsprocess. Den processen innebär att man tar ner en större yta för att ny skog ska kunna växa till, vanligast är att man gör det när skogen är ungefär 100 år men man får inte heller ta ner skogen före den är ca 45 år.

http://www.skogsstyrelsen.se/Upptack-skogen/Skog-i-Sverige/Skogsbruket/

Alla skogsägare måste ta hänsyn till naturen runt omkring, det finns skogar som är helt skyddade mot avverkning, de har ett högt naturvärde.

För att växter och insekter ska kunna leva i skogen måste det finnas döda träd i skogen, insekter lägger ägg och fåglarna äter larverna som kläcks. Det är därför det ligger kvar en del träd i skogen efter avverkningar, vilket kan se tråkigt ut frö de som bara vill ut i skogen och plocka svamp eller ta en promenad.

Våra stora rovfåglar tycker om att bo i gamla tallar så det är anledningen till att de ofta får stå kvar. Träd med bär är föda för många olika djurarter.

http://www.skogsstyrelsen.se/Upptack-skogen/Skog-i-Sverige/Miljohansyn/

Fossil

Fossiler är spår eller rester från djur och växter som bevarats i olika typer av sediment eller sedimentära bergarter. Sediment är en ”lös avlagring som bildats på jordytan och som innan den avsatts transporterats i vatten, luft eller is”( www.ne.se 20110427). Sedimenten kan fortsätta vara lösa, men vanligast är att de förstenas och omvandlas till olika slags stenar. Fossilen består av de delar som är mest motståndskraftiga såsom skal, tänder och ben hos djuren. Sporer, stammar, frön och blad hos växterna. Tack vare fossilen kan vi få förståelse för hur livet sett ut vid olika tidpunkter på olika platser runt om i världen. De kan också hjälpa oss se hur utveckling av livet sett ut långt tillbaka i tiden och jordens klimathistoria. Dinosaurier är den fossilen som skapat mest uppståndelse, trots det finns det fossiler från nästan alla slags djur och växter.

Fossilen innehåller oftast bara delar från djur som t.ex. en käke. Sällan hittas det hela djur eller mjuka partier från djuret. Endast ett par hundra hela fisködlor har hittats vilket är oerhört lite med tanke på den mängd fisködlor som funnits.

För att kunna utläsa hur gammal ett fossil är tittar man på vilken följd fossilet avlagrats. Kartläggning av tidsperioder har gjorts av forskare för att hitta vilka växter och djur som levde under en viss period. Exakt ålder på fossil kan endast tas fram på vulkaniska bergarter då sedimentära bergarter kan innehålla sediment av olika åldrar.

De kan ta olika lång tid för ett fossil att bildas. Vid heta källor kan det endast ta ett år, men lång tid beroende på hur fort sedimenteringen sker, den kemiska och mineralogiska sammansättningen och miljön (fuktighet och värme).   

Från levande fisködla till fossil

När fisködlan dog sjönk ner på havets botten. Bakterier löste upp mjuka delar och asätare åt av fisködlan. Det enda som blev kvar på bottnen var skelettet, som var hårt.  Små partiklar sjönk i vattnet och ansamlades på bottnen växte bottnen uppåt. Skelettet blev då inbäddat i ett tjockt lager av bottenslam. Skelettet pressades ihop av ett högt tryck från bottnen ovanför. Bottnen förstenades genom det höga trycket efter lång tid, men även genom kemisk inverkan. Fisködlan övergick till en fossil. En lång tid efter steg lagren upp till markytan genom geologiska inträffanden. Då blev det möjligt för forskare som studerar fossil, paleontologer, att knacka fram fossilet och kunde därefter analysera det.

Klappersten

Klappersten är en rund sten med storlek som en knytnäve. I Sverige hittas den oftast på ost- västkustens stränder, men kan även bilda fält. Formen har uppkommit genom stenarnas friktion mot varandra.

                       

Källa:

Nationalencyklopedin (hämtad 20110427)  www.ne.se

Naturhistoriska riksmuseet (hämtad 20110427) www.nrm.se

Landhöjning

När jordskorpan blir högre än havsnivån kallas det för att det blir en landhöjning. I Skandinavien som en gång var täckt av inlandsis får vi det som kallas för en postglacial höjning vilket innebär att isen har tryckt ner jordytan men efter isen har smält så stiger jordytan igen. Det förekommer också orogenisk landhöjning, då ökar jordytan och bergskedjor kan bildas.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Landh%C3%B6jning

Jordprofil

Jordprofil är de olika skikten i jorden som man mäter uppifrån och ner och består av:

Ytlager  som är det översta där vi kan se växter.

Urlakningsskikt med mörk färg.

Urlakningsskikt med blekjord.

Anrikningsskikt.

Opåverkat skikt.

Underliggande bergskikt.

Podsolprofil:

I våra barrskogar har vi mestadels det som kallas för podsol  som har ett lågt ph värde och består av följande lager:

Mårlager med organiskt material av både döda växt- och djurrester.

Blekjord

Rostjord

Brunjord:

Brunjorden hittar vi i våra lövskogar och är en näringsrik jord. Vi använder brunjorden när vi vill odla och plantera men allteftersom granarna ökar så blir den jorden alltmer podsoliserad.

Brunjorden består av:

Förmultningsskikt som kallas förnan.

Mull
Anrikningsskikt

http://www.entek.chalmers.se/~anly/miljo/k4marken.pdf 

Utvärdering av experiment

Utvärdering av experimentet Varm och kall luft

När vi valde experiment ville vi att det skulle vara lustfyllt, skapa nyfikenhet och delaktighet allt enligt Lpfö 98/10. Vi trodde att luften som fenomen även kom att fängsla barnens intresse, eftersom luft är osynligt så kunde experimentet bli lite magiskt vilket leder till nyfikenhet. Det man inte ser kan ibland vara svårt att förstå.

Vi började fråga vad barnen visste om luft. Utifrån det kunde vi skapa oss en bild av deras kunskaper om fenomenet luft.

Barnen hade en viss förståelse om vad luft var. De trodde oftast att luft är något som finns ute eller att luft är något som finns över oss. Ex kasta upp en boll i luften.

När vi genomförde experimentet ihop med barnen så utgick vi från barnens hypoteser vilket inte alltid stämde överens med resultatet. Men i och med att barnen var med och ställde hypoteser och kommunicerade med varandra så ökade deras förståelse för att det finns skillnader i beteendet av den varm och kall luften.

Enligt Hellde´n (2010) så utforskar barn ideligen sin omgivning, med vad de upptäcker beror på vilka människor som finns i deras omgivning och vilka situationer det är. Det krävs att vi lärare är medvetna om det och har kunskap så vi kan lyfta deras frågor och synliggöra det naturvetenskapliga.

Några barn hade ingen kunskap om att det fanns luft i flaskan från början men med att de såg att ballongen reste sig när flaskan med ballongen stod i det varma vattnet så kom de fram till att det måste finnas luft i flaskan och att luften åker upp i ballongen. Medans flaskan med ballongen som stod i det kalla vattnet så var det ingen luft i flaskan, för där ramla ballongen ihop. Att det finns luft i ballonger hade de erfarenhet av. Nu fanns det luft i flaskan även när den stod i det kalla vattnet men molekylerna i luften hade inte så mycket energi så de drog ihop sig och sjönk till botten.

Men det här med luft är inte så enkelt att förstå. Det som inte syns kan ibland bli för abstrakt för barn . Med detta experiment så har barnen inte fått en helt klar bild om vad som hände med luften. Men de har fått med sig en upplevelse som väcker nya funderingar och nyfikenhet som så småningom kan leda till utvecklande förståelse om fenomenet luft.

Teknik i förskolan.

På min arbetsplats har vi mycket teknik som barnen kan utforska i. Det finns så mycket som man inte tänker på i vardagen som är teknik. Detta har jag fått upp ögonen på i kursen. Jag har inte tänkt på teknik så förut.

Ginner (1996) anser att det finns en massa teknik omkring oss men den tas för given så man knappast märker den.

Detta stämmer verkligen, så är det nog för många!

Utbildningsdepartementet (1998 rev 10) anser att förskolan skall sträva efter att varje barn:

·         Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

·         Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Därför anser jag att man borde benämna teknik mer bland barnen i förskolan och att man är tillåtande åt att barnen utforskar på egen hand men också tillsammans med oss pedagoger samt tillsammans med kamrater. Här kommer både den individuella och interpersonella dimensionen in.

På min arbetsplats har barnen under sommaren möjlighet att måla utomhus då vi ibland ställer ut staffliet. De får även måla med vatten runt om på gården, det blir vattenmålning på bänkar, dörrar, bord mm. Det är ju en teknik i sig att måla med vatten då det inte blir färg utan vatten som sedan torkar och försvinner.

Utomhus har vi gungor, cyklar, spadar, sopborstar, bollar, rutschkanor, klätterställning med klättervägg, ett bord för vattenlek/sandlek. Listan kan göras lång!

Inomhus har vi ett teknikrum (på avdelningen för 4-6 åringar) som barnen skapar i med olika material såsom trä och frigolit mm. Där finns många olika redskap som såg, borr, tumstock, hammare, spik, skruvar, trälim mm. I teknikrummet får barnen vistas tillsammans med en pedagog. De har skapat många fina alster därinne. De har byggt mobiltelefoner, bilar, båtar, ett hus som flera barn byggt tillsammans av en stor kartong.

Jag kan se att i vår verksamhet är både pojkar och flickor intresserade av teknik och att alla tillåts att prova. Här kommer den institutionella dimensionen in.

Vi har även en stor ateljé på varje avdelning där vi skapar i färg, papper, lera, lim, målar på staffli, skapar med skräp exempelvis: korkar, kapsyler, tomma förpackningar mm.

Referenser:

Ginner, T. & Mattsson, G. (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet.(1998 rev 10). Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Stockholm: Fritzes.

Av: Ann-Sofie Hallberg

Genomförande av experimentet.

Genomförande av experimentet.

Planeringen av experimentet har vi i gruppen gemensamt formulerat i tidigare inlägg i bloggen.

Jag har genomfört experimentet tillsammans med två flickor som är fyra år.

Experimentet skulle ge barnen en förståelse av skillnaden mellan kall och varm luft.

Innan vi började ställde jag frågan: Vad tror du händer med ballongen om vi stoppar ner flaskan i varmt vatten?

- Vet inte! Svarar den ena flickan.

- Den smäller väl inte! Svarar den andra flickan och gömmer sig bakom en hylla.

Jag tog henne i handen och hon kände sig då trygg att komma fram.

Sedan förde jag flaskan med ballongen på i det varma vattnet.

-          Den blåser upp sig! utbrister en av flickorna. Båda jublar.

Sedan frågar jag: Vad tror du händer med ballongen om vi stoppar ner flaskan i det kalla vattnet?

-          Vet inte! Svarar båda flickorna.

En av flickorna säger när hon sett vad som hände.

-          Den blir liten!

Sedan vill de prova fler gånger och de vågade då föra ner flaskan i vattnet själva.

Efter det lekte vi en lek som skulle få barnen att känna hur luften beter sig när den är kall/varm.

Skolverket (1998 rev 10) anser att förskolan skall sträva efter att varje barn

·         Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.

Barnen fick vara aktiva i ett undervisningsmoment efter läroplanens mål. De fick också medverka i en lek. De ställde egna hypoteser och var kreativa när de själva ”vågade” prova experimentet efteråt.

Referens

Skolverket (1998 rev 10). Läroplan för förskolan, Lpfö98, reviderad 2010. Stockholm: Fritzes.

Av: Ann-Sofie Hallberg

Genomförande av experiment

Jag har gjort experimentet ihop med 2 stycken barn i åldern 3-4 år. Experimentet handlar om att få en förståelse om hur luft påverkas av olika temperaturer. Att experimentera om något som inte syns är en utmaning . Under en tid har jag pratat med barnen för att få en bild av deras förståelse om fenomenet luft.

Innan experimentet ställde jag frågor till barnen om vad de tror händer med ballongen när vi ställer ner flaskan som ballongen sitter på i det kalla/varma vattnet? Genom barnens hypoteser undersökte vi och fick fram en ny förståelse.

Barnen fick uppleva skillnaden av vad som händer med luften när den utsätts för temperatur skillnader. Genom att se skillnader ökar barns förståelse och nya samband växer fram. Enligt Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson (2008) så uppfattar barn samband som de sedan förvandlar till förståelse.

Genom att de hade ställt hypoteser om vad som skulle hända utvecklades deras kunskaper när de själva fick prova och komma fram till ny förståelse. Under experimentet förde barnen dialog med varandra. Deras tankar ventilerades och utvecklades.

Enligt Lpfö 98(rev10) så ska

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.

För att göra allt mera tydligt avslutade vi med en lek som kan vara ännu ett led till att utveckla en förståelse för molekylernas rörelse i varm och kall luft. Genom lek utvecklas lärande.

Enligt Lpfö 98 (rev10) så ska

Verksamheten främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskap och färdigheter.

Källor: Pramling Samuelsson, I. & Asplund Carlsson, M. (2008). Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber.

Skolverket 2010.Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010.Stockholm:Fritzes.

Teknik i förskolan

I början av kursen gjorde jag ett inlägg i bloggen (9/2) som handlade om hur jag skulle fördjupa mina kunskaper i naturvetenskap och teknik i förskolan genom denna kurs. Jag ville utveckla mig i att hjälpa barnen att upptäcka och sätta ord på naturvetenskapliga begrepp men även att jag skulle upptäcka vad vi har runt omkring oss. Jag berättar om när vi har vattenlek och hur viktigt det är att vi är lyhörda för barns kunskap. Nu när kursen har hållit på ett tag så ser jag att jag har utvecklas, jag har fått en anan syn (djupare syn) om vad som är natur och teknik i förskolan.

Vi har teknik runt omkring oss hela tiden . En del lägger vi mer märke till än andra. Men vad är det som kännetecknar teknik? Enligt Ginner & Mattsson(2009) så är teknik ”allt det människan sätter mellan sig själv och naturen.”

Förut så har jag tänkt att teknik är maskiner som har ett vist syfte att hjälpa oss. Men teknik är inte bara maskiner det kan vara en pensel, kniv, hårborste, spade mm

Tittar jag mig runt om på förskolan så ser jag att barnen använder sig av olika tekniska redskap hela tiden både när det är ute och inne.

En dag såg jag två små barn som gick runt på gården med var sin spade i handen jag tänkte först att de ville gräva i sanden nu när snön var borta men de hade helt andra planer. Barnen är i två årsåldern och är intresserade av ljud. Barnen gick tillsammans runt huset och slog med spaden på tegelväggen sedan på träväggen för att sedan gå till en dörr. Här kunde jag sagt att de skulle sluta att slå på väggen men jag uppfattade vad det undersökt så jag lätt dem fortsätta. Efter varje slag tittade de på varandra och nickade mot varandra. När det kom till stället där tegelväggen gick över till trävägg slog de ett slag på teglet sedan ett på träväggen, de lyssnade och jämförde nickade och gick vidare. Med hjälp av teknik, i detta fall en spade så undersökte det ljudets egenskaper. De bildade sig en uppfattning om att ljud ändrar sig beroende på olika underlag.

I denna situation kan man se de tre olika dimensionerna som gör att barnen utvecklas; individuell, interpersonell och institutionell. Jag som pedagog men även miljön vi vistades i var tillåtande. Barnen fick utforska och komma på nya upptäckter. Jag såg det som att det var ett lärande tillfälle. Barnen valde själva aktivitet, genom ett samspel och nya upptäckter utvecklade en förståelse om ljudets möjligheter. Enligt läroplanen så står det att ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att utskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar”(Lpfö 98 rev 2010)

Tittar man historiskt så kanske det var så här man började för att upptäcka olika saker. Genom att prova sig fram slumpmässigt så upptäcker man saker som man har nytta av.

Av Annika Eliasson

Källor:

Ginner,T. & Mattsson,G.(red.)(1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket(2010). Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010). Stockholm

Isskåp

Isskåp var ett skåp för förvaring av livsmedel som med hjälp av isblock höll livsmedlen kalla. Isskåpen var vanliga i hushåll under 1800-talet och början av 1900-talet, och ersattes därefter av kylskåp. Man lade isen bland sågspån eftersom sågspånen isolerade isen och därmed fördröjde smältningen.

Källa : http://sv.wikipedia.org/wiki/Issk%C3%A5p 
Foto: Linda Svensson

Materia, Energi, Liv och Teknik

I luftens partiklar (materia) kan luften transportera ljudvågor. Det är därför som vi inte kan höra när vi är upp i rymden för där finns ju ingen luft som transporterar ljudet.

När materian i luften utsätts för temperatur skillnader så ändras luftens molekyler egenskaper. När molekylerna i luften utsätts för värme så sätts luftens molekyler i rörelse. Varm luft har mer energi än kall luft, mellanrummet mellan molekylerna rör sig fortare och då behöver de mera plats. Medans den kalla luften inte behöver så mycket energi för dessa molekyler är täta och håller ihop de är inte i så stor rörelse. Det är bindningarna, avståndet, mellan molekylerna som påverkas. Föreställ er att molekylerna är människor som vistas i ett rum. När det är varmt i rummet vill vi inte stå så nära varandra, vi vill ha mera plats runt omkring oss. Nu kanske inte alla får plats i rummet för varje person vill ha mer utrymme. Medans när det är kallt kan vi komma närmare varandra för att hålla värmen, vi vill stå tätt.

Luften är livsviktig för allt liv på jorden. Till och med en liten cell är beroende av syre för att överleva. En människa behöver 10 liter frisk luft i minuten och utav det andas man ut kvävet nästan direkt, medans syret stannar kvar längre och gör så att man kan leva.

Idag använder vi oss av olika tekniker för att ta tillvara luftens egenskaper. Vi använder vindkraftverk för el tillverkning. Tittar vi på den kalla och varma luftens egenskaper så har vi tagit tillvara på de med hjälp av dagens teknik när vi gör kylskåp men även när vi åker luftballong.

Planering av experiment

När vi började planera experimentet ville vi att det skulle vara lustfyllt, skapa nyfikenhet och delaktighet. Vi utgick från ett didaktiskt tänkande och att vi skulle använda oss av öppna frågor och vara lyhörda för barnens hypoteser.

Varför: Enligt Lpfö 98 (rev 10) ska barn få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. (sid 7)

Vad: Vi valde ut ett experiment som vi tyckte visade kall och varm lufts egenskaper tydligt.

Hur: Vi ville se skillnaderna på den varma och den kalla luften. Vi använde oss av material som bestod av;

·         Två skålar, en med varmt vatten och en med kallt vatten.

·         En liten pet- flaska.

·         En ballong.

Vi valde ut en frågeställning;

– Vad tror du händer med ballongen när man stoppar ner flaskan i det varma vattnet?

– Varför? var nästa fråga.

– Vad tror du händer om vi stoppar ner den i kallt vatten?

– Varför?

För vem: Sammanlagt 6 barn från 3 förskolor i åldrarna 3-5 år

Vi tänkte avsluta med en dramatisering som kan ge förståelse för molekylernas egenskaper i varm och kall luft. Enligt Lpfö 98 (rev10) så är leken viktig för barns utveckling och lärande. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera.  (sid 6)

Referenser:

Walpole, B (1989). Kul att kunna om luft. Teknografiska institutet AB

Utbildningsdepartementet (rev 2010) Läroplan för förskolan (Lpfö-98/10). Stockholm: Fritzes

Seminarie 31/3-2011

Susanne Klaar 31/3                    Etik

Vi använder oss av antropomorfism med barnen för att öka förståelsen och den empatiska förmågan. Vi vill visa dem att vi är en del i en hållbar utveckling och därför ge dem empatiska värderingar. Det kan göra att ett intresse uppkommer i vår undervisning. Vi som pedagoger blir då en del i en process där barnens tankar triggas igång av en känsla. Genom att ta vara på deras föreställningsvärld kan vi utveckla och ge en sann bild av naturvetenskapliga fenomen. Här kommer pedagogens förkunskaper in. Intresset hos barnen ska vara lustfyllt i lek och lärandet.

Ett exempel på hur barn kan möta naturvetenskap var när barnen på utflykten hittade ett murket träd, där barken ramlat av på en del av trädet. Vikarien rusade fram och började dra av barken och kasta den på marken. Barnen flockade sig runt stammen och sina händer och började gemensamt slå på trädet med grenar och stenar. En i personalgruppen gick fram och undrade vad det var som hände med trädet och vikarien svarar ” Det gör inget det var ju dött.”  

Om det slutat här hade ingen utveckling om naturvetenskap skett, istället blev det att titta närmare på trädet. Där hittade barnen insekter som var beroende av barken. Vad hände med dem, nu när den skyddande barken försvann? Barnen och pedagogerna diskuterade etik, livsfrågor och levnadsvillkor. På så vis fick de med ett naturligt kretslopp och en upplevelse av att allt hängde ihop.

Efteråt diskuterades var utflykten med vikarien enskilt då inte barnen var med. Det visade sig att hon inte alls tänkt på följderna och i hennes egna tankar fanns inte naturvetenskapligt perspektiv.

Närvarande: Priya Mohlén, Ann-Sofie Hallberg, Annika Eliasson,

Katharina Johansson, Linda Svensson och Ingvor Carlsson.

Ämnesteoretisk redogörelse för naturfenomenet luft

Vad är skillnaden mellan kall och varm luft?

Luften är uppbyggd av olika gaser, ämnen som innehåller molekyler. Molekylerna påverkas av temperaturer. Alla ämnen utvidgar sig när temperaturen stiger (blir varm) och drar ihop sig när den sjunker (blir kall). Ett exempel är cykeldäcket. Luften i cykeldäcket på sommaren är varm och då går det lätt att cykla . På vintern drar luften ihop sig och däcket blir platt vilket gör det trögt att cykla.

När luften kyls ner drar molekylerna ihop sig och behöver inte så mycket plats, den blir även tyngre. När luften blir varm behöver molekylerna mera plats och då blir den lätt.

·        Varm luft är lättare än kall luft därför stiger den varma luften uppåt och kall luft kommer och tar dess plats. Detta gör att strömmar av luft rör sig inne i byggnader samt utomhus. Fåglar glider uppåt på strömmar av varm luft som stiger uppåt.

·        Varma saker blir fortare avkylda om de ställs i kall luft eftersom värmen vandrar från det varma föremålet ut i den kalla luften.

·        Kall luft får oss att huttra eftersom kroppen förlorar värme till den omgivande luften.

·        När solen skiner eller när vi sitter vid en brasa blir vi varma. Vi vet att den varma spisplattan värmer en kastrull så vattnet i den kokar. Det som är varmt kan värma det som är kallare.

·        Värme som är en form av energi, kan gå från det varma till det kalla men aldrig från det kalla till det varma.

Sammanfattningsvis kan vi förklara att molekylerna i kall luft drar ihop sig, blir tyngre och behöver inte så stort utrymme. Medans molekylerna i varm luft utvidgar sig, blir lätta och stiger uppåt.

Referenser:

Eckerman, P & Grähs, G (1991). Solkatt, vindstrut och vattenhjul- en bok om sol, vind och vatten med experiment, fakta och små kraftverksbyggen. Stockholm: Bonniers juniorförlag.

Thorén, I (2000). Fysik. Solna: Ekelunds förlag.

Walpole, B (1987). Kul att kunna om luft. Solna: Teknografiska institutet.

Val av naturvetenskapligt fenomen

Vi valde att fokusera på varm och kall luft efter att vi hade testat olika experiment då vi hade labb. Resultaten blev nästan lite magiska eftersom att luften är osynlig. Vi tror att luften som fenomen även kommer att fängsla barnens intresse. När vi sedan gick ut till våra förskolor och frågade barnen vad de visste om luft så trodde de oftast att luft är något som finns ute eller att luft är något som finns över oss. Ex. kasta upp en boll i luften. Kan vi tillsammans med dem på ett lekfullt sätt få ny förståelse och kunskap om varm och kall luft?

I Lpfö 98 rev.2010 kan vi läsa:

Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid.

Kursplanens mål:  

•     Problematisera lärande miljöer som stödjer barns lärprocesser inom naturvetenskap och teknik samt diskutera dessa utifrån individuella, interpersonella och institutionella dimensioner   
•    Planera, genomföra och utvärdera undervisning, samt analysera barns lärprocesser i naturvetenskap och teknik utifrån ett läroplansperspektiv, med särskilt fokus på lek och kreativitet

Sammanställning av handledning

20110324 Krister Karlsson (fysik)  

20110310 Stefan Andersson (biologi)

Jorden omsluts av ett luftskynke som kallas atmosfär. Luften tynger sig ner mot jordytan på grund av sin tyngd. Vilket vi kallar lufttryck. På samma sätt minskar lufttrycket ju högre upp vi kommer i atmosfären beroende på att där finns det en mindre mängd luft. Det finns lika stora mängder luft omkring oss oavsett vart vi befinner oss. Luften är ständigt i rörelse, men har inget eget kretslopp.

Om det inte finns någon atmosfär kan det heller inte finnas något liv. På jorden finns de beståndsdelar som behövs och blandningen av olika gaser gör att det finns liv. Allt som varit levande innehåller kol. Då vi eldar fossila bränslen (olja, kol, naturgas) bildas koldioxid. Koldioxid hjälper till att hålla värmen på jorden. Koldioxid i stora mängder är skadligt och gör att värmen på jorden stiger. Förbränningen som sker av fossila bränslen blir en snabb process som borde tagit 100 miljoner år om naturen själv fått sköta nedbrytningen. Genom vår förbränning ändrar vi klimatet på jorden. Klimatet beror även på solens styrka och att människor flyttar kol från ett ställe till ett annat genom att vi eldar.

Luft leder inte värme därför har vi människor kläder och djuren päls. Syftet med detta är att bilda ett luftlager mellan plagget och kroppen, vilket medför att man håller värmen. Det går åt mer energi att hålla en liten kropp vid 37 grader. Därför klär vi barn varmt och det är därför har små djur har mer päls än stora.

1 kubikmeter luft väger ca 1 kg . Om vi skulle väga luften i ett normalstort rum skulle den väga lika mycket som en människa på 76 kg. För en jämförelse kan man tänka att en liter järn väger 8 kg. Lufttryck 1 kvadratmeter har ett lufttryck på 1 ton??

Varm luft stiger uppåt och möter kall luft bildas kondens, det är därför det regnar.

Mötet mellan kall och varm luft kallas kondens. När varm luft stiger och möter kall luft bildas moln. När den varma luften stiger och når ännu varmare luft flyter den ut, då bildas inversion Blåser vi varm luft mot en kall fönsterruta ser vi vattendroppar. Kall luft är tyngre och molekylerna rör sig långsamt då de inte har så mycket energi. Varm luft är lätt och molekylerna rör sig fort.

I kall som varm luft är sammansättningen densamma. Skillnaden är bara hur tät den är. I en bastu är det lätt att tro att det finns mindre syre, eftersom det är jobbigare att andas där. Förklaringen är att kroppen försvarar sig mot denna varma luft.

Krister pratade om två principer som fungerar på olika fenomen, inte enbart med luft.

Bernoullis princip = Luften som strömmar ger ett mindre tryck gentemot luft som ”vilar” som ger ett större tryck. Om man blåser ovanpå ett papper, lyfter pappret på sig. Istället för att det blåses nedåt, som är lätt att tro. Trycket under pappret är större än det som är ovanpå, då det blåses på.

Arkimedes princip = ”Arkimedes princip säger att undanträngd gas eller vätska utövar en ''lyftkraft''. Bag-in-box påsen tränger inte undan någon luft; luften är kvar på samma ställe med eller utan påse runt. Flaskan behåller sin volym när den är nästa tömd på luft och har då trängt undan den mängd luft vi pumpat bort”. (http://www2.fysik.org/experiment_och_annat/filmade_experiment/vaega_luft/)

Trycket som uppkommer av atmosfären, kallas lufttryck. Det uppkommer av trycket mot jordytan som orsakas av jordens dragningskraft. Lufttrycket minskar ju högre upp du kommer. Lufttrycket mäts för att förutspå vädret. Lufttryck finns hela tiden och så länge trycket är i balans märker vi inget, men vid obalans märker vi av det genom vind. Vi känner inte av trycket eftersom kroppens eget tryck skapar en jämvikt med det omkringliggande lufttrycket.

Priya Mohlén

Ingvor Karlsson

Katharina Johansson

Annika Eliasson

Ann-Sofie Hallberg

Linda Svensson