Sammanställning av handledning

20110324 Krister Karlsson (fysik)  

20110310 Stefan Andersson (biologi)

Jorden omsluts av ett luftskynke som kallas atmosfär. Luften tynger sig ner mot jordytan på grund av sin tyngd. Vilket vi kallar lufttryck. På samma sätt minskar lufttrycket ju högre upp vi kommer i atmosfären beroende på att där finns det en mindre mängd luft. Det finns lika stora mängder luft omkring oss oavsett vart vi befinner oss. Luften är ständigt i rörelse, men har inget eget kretslopp.

Om det inte finns någon atmosfär kan det heller inte finnas något liv. På jorden finns de beståndsdelar som behövs och blandningen av olika gaser gör att det finns liv. Allt som varit levande innehåller kol. Då vi eldar fossila bränslen (olja, kol, naturgas) bildas koldioxid. Koldioxid hjälper till att hålla värmen på jorden. Koldioxid i stora mängder är skadligt och gör att värmen på jorden stiger. Förbränningen som sker av fossila bränslen blir en snabb process som borde tagit 100 miljoner år om naturen själv fått sköta nedbrytningen. Genom vår förbränning ändrar vi klimatet på jorden. Klimatet beror även på solens styrka och att människor flyttar kol från ett ställe till ett annat genom att vi eldar.

Luft leder inte värme därför har vi människor kläder och djuren päls. Syftet med detta är att bilda ett luftlager mellan plagget och kroppen, vilket medför att man håller värmen. Det går åt mer energi att hålla en liten kropp vid 37 grader. Därför klär vi barn varmt och det är därför har små djur har mer päls än stora.

1 kubikmeter luft väger ca 1 kg . Om vi skulle väga luften i ett normalstort rum skulle den väga lika mycket som en människa på 76 kg. För en jämförelse kan man tänka att en liter järn väger 8 kg. Lufttryck 1 kvadratmeter har ett lufttryck på 1 ton??

Varm luft stiger uppåt och möter kall luft bildas kondens, det är därför det regnar.

Mötet mellan kall och varm luft kallas kondens. När varm luft stiger och möter kall luft bildas moln. När den varma luften stiger och når ännu varmare luft flyter den ut, då bildas inversion Blåser vi varm luft mot en kall fönsterruta ser vi vattendroppar. Kall luft är tyngre och molekylerna rör sig långsamt då de inte har så mycket energi. Varm luft är lätt och molekylerna rör sig fort.

I kall som varm luft är sammansättningen densamma. Skillnaden är bara hur tät den är. I en bastu är det lätt att tro att det finns mindre syre, eftersom det är jobbigare att andas där. Förklaringen är att kroppen försvarar sig mot denna varma luft.

Krister pratade om två principer som fungerar på olika fenomen, inte enbart med luft.

Bernoullis princip = Luften som strömmar ger ett mindre tryck gentemot luft som ”vilar” som ger ett större tryck. Om man blåser ovanpå ett papper, lyfter pappret på sig. Istället för att det blåses nedåt, som är lätt att tro. Trycket under pappret är större än det som är ovanpå, då det blåses på.

Arkimedes princip = ”Arkimedes princip säger att undanträngd gas eller vätska utövar en ''lyftkraft''. Bag-in-box påsen tränger inte undan någon luft; luften är kvar på samma ställe med eller utan påse runt. Flaskan behåller sin volym när den är nästa tömd på luft och har då trängt undan den mängd luft vi pumpat bort”. (http://www2.fysik.org/experiment_och_annat/filmade_experiment/vaega_luft/)

Trycket som uppkommer av atmosfären, kallas lufttryck. Det uppkommer av trycket mot jordytan som orsakas av jordens dragningskraft. Lufttrycket minskar ju högre upp du kommer. Lufttrycket mäts för att förutspå vädret. Lufttryck finns hela tiden och så länge trycket är i balans märker vi inget, men vid obalans märker vi av det genom vind. Vi känner inte av trycket eftersom kroppens eget tryck skapar en jämvikt med det omkringliggande lufttrycket.

Priya Mohlén

Ingvor Karlsson

Katharina Johansson

Annika Eliasson

Ann-Sofie Hallberg

Linda Svensson