BIOTOP

En biotop är en biologisk term för en slags omgivning, med naturliga gränser, där vissa djur- eller växtsamhällen hör hemma.  Med enkla ord är en biotop ett område där vissa växter och djur trivs bättre.

Exempel på biotoper är äng, lövskog, insjö och hällmark.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Biotop

ISTIDEN

Istiden är en period i jordens historia som kännetecknas av att stora landområden var täckta med is. Kan både syfta på en nedisning och en längre period med flera nedisningar. Den äldsta mest kända istiden inträffade för 1 miljard år sedan. Spår finns kvar av stora inlandsisar finns i form av is räfflor (skåror) och sediment som har avlagrats i samband med issmältningen ex morän och glaciallera.

Under de senaste 1,8 miljoner åren har det funnits sex stycken större glaciationer som har täckt Skandinavien.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Istiden

PANGEA/PANGAEA

Är den superkontinent som existerade innan kontinentaldriften delade upp den i dagens kontinenter. Pangea bildades för drygt 250 miljoner år sedan. Pangea är dock inte den första kontinenten på jorden. De första kontinenterna formades för ca två miljarder år sedan och har sedan slagits samman och delats upp i flera omgångar.  Pangea lär ha sträckt sig från pol till pol som ett stort C, på mitten delat vågrätt av ekvatorn. Några bergskedjor finns fortfarande kvar som bildades när Pangea uppstod är exempelvis Appalacherna i Nordamerika och Uralbergen i Centralasien.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Pangea

VULKANER/VULKANISM

En vulkan är en öppning i jordskorpan där het magma (smälta bergarter) tränger upp från jordens inre och stelnar då till lava när den når ett kallare medium, såsom luft eller vatten. Vulkaner delas upp i två olika kategorier. De som bara rinner ut över omgivningen och de som har mer explosionsartade förlopp. Vilken typ som bildas beror bland annat på halten kisel vilket påverkar hur lös magman är samt mängden gas.

Vulkanutbrott är ofta förknippade med att många människor dör. Ofta är det inte lavan som dödar då den flyter fram så långsamt att man hinner undan. Det är istället det moln av giftig gas som strömmar nerför vulkanens sida precis innan utbrottet.                       http://sv.wikipedia.org/wiki/Vulkanism

Geologiska tidsperioder

Geologiska tidsperioder är en sammanställning av den tid som har passerat sedan jorden skapades fram till idag. Man delar i de geologiska tidsperioderna i en tidsskala. Klarläggandet av dessa tidsenheter görs med hjälp av olika metoder, där man kan få fram absoluta åldrar på olika bergarter. http://sv.wikipedia.org/wiki/Geologisk_tidsskala [2011-04-27]

Den Geologiska tidsskalan börjar från jodens början ca 4,5 miljarder år sedan fram till nutid. Första delen fram tills för 2500 miljoner år sedan kallas Arkeikum. Efter den kommer Proterozoikum 2500 miljoner år till 540 miljoner år sedan och i denna tidzon bildades berggrunden i Sverige (Urberget). Det var först under kommande tidsperiod (även kallad eoner) som det skede en större utveckling, först i haven sedan på land. Denna tidsperiod kallas Fanerozoikum. Vill ni läsa mer om de olika tidsperioderna så gå in på Naturhistoriska riksmuseet och läs mer.

http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/geologi/jordklotetsutveckling/dengeologiskatidsskalan.1383.html [2011-04-27]

Tappning - baltiska issjön

Föregångare till östersjön är den baltiska issjön som var en stor färsvattensjö. Den skapades genom att inlandsisen som täckte Skandinavien, stegvis började den dra sig tillbaka och smälta ca 15 000år sedan. Denna istid hette Weichselisen. Den baltiska issjön tappades tre gånger varutav den tredje blev slutet på sjön. Den tappades slutligen ut via Billingen när iskanten lämnade spetsen på berget, då sjönk vattenytan med 25 meter ner till havsytans nivå allt detta hände på ett år för ca 10 000 år sedan. Idag kan geologerna berätta hur östersjön har utvecklas genom att de studerar gamla strandlinjer men även de geokemiska variationerna i sedimentkärnor och i fossilinnehållet.

Källor:

http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96stersj%C3%B6ns_utvecklingshistoria [2011-04-27]

http://www.havet.nu/dokument/HU20031issjon.pdf [2011-04-27]

Skog: produktion & miljöhänsyn, vanliga träd

I Sverige är gran den vanligaste trädsorten därefter kommer tall, björk, ek och bok i den följande ordningen. 23 miljoner hektar är skog i Sverige ungefär som halva Sveriges landyta. Det finns 330 000 skogsägare och de äger ca 12 miljoner hektar resterande ägs av staten eller skogsbolag. Tillväxten är större än avverkningen i Sverige. Varje år avverkas ca 95 miljoner m3sk medans tillväxten per år är 116 miljoner m3sk.

Källor:

 http://www.sydved.se/page31.aspx [2011-04-27]

http://www.sydved.se/file.aspx?id=326 [2011-04-27]

Vi brukar mycket skog i vårt land för att tillverka virke m.m. Man avverkar också för att skogen ska må bra och för att öka tillväxten på den. Det finns en lag om hur man ska avverka sin skog, man brukar prata om en föryngringsprocess. Den processen innebär att man tar ner en större yta för att ny skog ska kunna växa till, vanligast är att man gör det när skogen är ungefär 100 år men man får inte heller ta ner skogen före den är ca 45 år.

http://www.skogsstyrelsen.se/Upptack-skogen/Skog-i-Sverige/Skogsbruket/

Alla skogsägare måste ta hänsyn till naturen runt omkring, det finns skogar som är helt skyddade mot avverkning, de har ett högt naturvärde.

För att växter och insekter ska kunna leva i skogen måste det finnas döda träd i skogen, insekter lägger ägg och fåglarna äter larverna som kläcks. Det är därför det ligger kvar en del träd i skogen efter avverkningar, vilket kan se tråkigt ut frö de som bara vill ut i skogen och plocka svamp eller ta en promenad.

Våra stora rovfåglar tycker om att bo i gamla tallar så det är anledningen till att de ofta får stå kvar. Träd med bär är föda för många olika djurarter.

http://www.skogsstyrelsen.se/Upptack-skogen/Skog-i-Sverige/Miljohansyn/

Fossil

Fossiler är spår eller rester från djur och växter som bevarats i olika typer av sediment eller sedimentära bergarter. Sediment är en ”lös avlagring som bildats på jordytan och som innan den avsatts transporterats i vatten, luft eller is”( www.ne.se 20110427). Sedimenten kan fortsätta vara lösa, men vanligast är att de förstenas och omvandlas till olika slags stenar. Fossilen består av de delar som är mest motståndskraftiga såsom skal, tänder och ben hos djuren. Sporer, stammar, frön och blad hos växterna. Tack vare fossilen kan vi få förståelse för hur livet sett ut vid olika tidpunkter på olika platser runt om i världen. De kan också hjälpa oss se hur utveckling av livet sett ut långt tillbaka i tiden och jordens klimathistoria. Dinosaurier är den fossilen som skapat mest uppståndelse, trots det finns det fossiler från nästan alla slags djur och växter.

Fossilen innehåller oftast bara delar från djur som t.ex. en käke. Sällan hittas det hela djur eller mjuka partier från djuret. Endast ett par hundra hela fisködlor har hittats vilket är oerhört lite med tanke på den mängd fisködlor som funnits.

För att kunna utläsa hur gammal ett fossil är tittar man på vilken följd fossilet avlagrats. Kartläggning av tidsperioder har gjorts av forskare för att hitta vilka växter och djur som levde under en viss period. Exakt ålder på fossil kan endast tas fram på vulkaniska bergarter då sedimentära bergarter kan innehålla sediment av olika åldrar.

De kan ta olika lång tid för ett fossil att bildas. Vid heta källor kan det endast ta ett år, men lång tid beroende på hur fort sedimenteringen sker, den kemiska och mineralogiska sammansättningen och miljön (fuktighet och värme).   

Från levande fisködla till fossil

När fisködlan dog sjönk ner på havets botten. Bakterier löste upp mjuka delar och asätare åt av fisködlan. Det enda som blev kvar på bottnen var skelettet, som var hårt.  Små partiklar sjönk i vattnet och ansamlades på bottnen växte bottnen uppåt. Skelettet blev då inbäddat i ett tjockt lager av bottenslam. Skelettet pressades ihop av ett högt tryck från bottnen ovanför. Bottnen förstenades genom det höga trycket efter lång tid, men även genom kemisk inverkan. Fisködlan övergick till en fossil. En lång tid efter steg lagren upp till markytan genom geologiska inträffanden. Då blev det möjligt för forskare som studerar fossil, paleontologer, att knacka fram fossilet och kunde därefter analysera det.

Klappersten

Klappersten är en rund sten med storlek som en knytnäve. I Sverige hittas den oftast på ost- västkustens stränder, men kan även bilda fält. Formen har uppkommit genom stenarnas friktion mot varandra.

                       

Källa:

Nationalencyklopedin (hämtad 20110427)  www.ne.se

Naturhistoriska riksmuseet (hämtad 20110427) www.nrm.se

Landhöjning

När jordskorpan blir högre än havsnivån kallas det för att det blir en landhöjning. I Skandinavien som en gång var täckt av inlandsis får vi det som kallas för en postglacial höjning vilket innebär att isen har tryckt ner jordytan men efter isen har smält så stiger jordytan igen. Det förekommer också orogenisk landhöjning, då ökar jordytan och bergskedjor kan bildas.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Landh%C3%B6jning

Jordprofil

Jordprofil är de olika skikten i jorden som man mäter uppifrån och ner och består av:

Ytlager  som är det översta där vi kan se växter.

Urlakningsskikt med mörk färg.

Urlakningsskikt med blekjord.

Anrikningsskikt.

Opåverkat skikt.

Underliggande bergskikt.

Podsolprofil:

I våra barrskogar har vi mestadels det som kallas för podsol  som har ett lågt ph värde och består av följande lager:

Mårlager med organiskt material av både döda växt- och djurrester.

Blekjord

Rostjord

Brunjord:

Brunjorden hittar vi i våra lövskogar och är en näringsrik jord. Vi använder brunjorden när vi vill odla och plantera men allteftersom granarna ökar så blir den jorden alltmer podsoliserad.

Brunjorden består av:

Förmultningsskikt som kallas förnan.

Mull
Anrikningsskikt

http://www.entek.chalmers.se/~anly/miljo/k4marken.pdf 

Utvärdering av experiment

Utvärdering av experimentet Varm och kall luft

När vi valde experiment ville vi att det skulle vara lustfyllt, skapa nyfikenhet och delaktighet allt enligt Lpfö 98/10. Vi trodde att luften som fenomen även kom att fängsla barnens intresse, eftersom luft är osynligt så kunde experimentet bli lite magiskt vilket leder till nyfikenhet. Det man inte ser kan ibland vara svårt att förstå.

Vi började fråga vad barnen visste om luft. Utifrån det kunde vi skapa oss en bild av deras kunskaper om fenomenet luft.

Barnen hade en viss förståelse om vad luft var. De trodde oftast att luft är något som finns ute eller att luft är något som finns över oss. Ex kasta upp en boll i luften.

När vi genomförde experimentet ihop med barnen så utgick vi från barnens hypoteser vilket inte alltid stämde överens med resultatet. Men i och med att barnen var med och ställde hypoteser och kommunicerade med varandra så ökade deras förståelse för att det finns skillnader i beteendet av den varm och kall luften.

Enligt Hellde´n (2010) så utforskar barn ideligen sin omgivning, med vad de upptäcker beror på vilka människor som finns i deras omgivning och vilka situationer det är. Det krävs att vi lärare är medvetna om det och har kunskap så vi kan lyfta deras frågor och synliggöra det naturvetenskapliga.

Några barn hade ingen kunskap om att det fanns luft i flaskan från början men med att de såg att ballongen reste sig när flaskan med ballongen stod i det varma vattnet så kom de fram till att det måste finnas luft i flaskan och att luften åker upp i ballongen. Medans flaskan med ballongen som stod i det kalla vattnet så var det ingen luft i flaskan, för där ramla ballongen ihop. Att det finns luft i ballonger hade de erfarenhet av. Nu fanns det luft i flaskan även när den stod i det kalla vattnet men molekylerna i luften hade inte så mycket energi så de drog ihop sig och sjönk till botten.

Men det här med luft är inte så enkelt att förstå. Det som inte syns kan ibland bli för abstrakt för barn . Med detta experiment så har barnen inte fått en helt klar bild om vad som hände med luften. Men de har fått med sig en upplevelse som väcker nya funderingar och nyfikenhet som så småningom kan leda till utvecklande förståelse om fenomenet luft.

Teknik i förskolan.

På min arbetsplats har vi mycket teknik som barnen kan utforska i. Det finns så mycket som man inte tänker på i vardagen som är teknik. Detta har jag fått upp ögonen på i kursen. Jag har inte tänkt på teknik så förut.

Ginner (1996) anser att det finns en massa teknik omkring oss men den tas för given så man knappast märker den.

Detta stämmer verkligen, så är det nog för många!

Utbildningsdepartementet (1998 rev 10) anser att förskolan skall sträva efter att varje barn:

·         Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

·         Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Därför anser jag att man borde benämna teknik mer bland barnen i förskolan och att man är tillåtande åt att barnen utforskar på egen hand men också tillsammans med oss pedagoger samt tillsammans med kamrater. Här kommer både den individuella och interpersonella dimensionen in.

På min arbetsplats har barnen under sommaren möjlighet att måla utomhus då vi ibland ställer ut staffliet. De får även måla med vatten runt om på gården, det blir vattenmålning på bänkar, dörrar, bord mm. Det är ju en teknik i sig att måla med vatten då det inte blir färg utan vatten som sedan torkar och försvinner.

Utomhus har vi gungor, cyklar, spadar, sopborstar, bollar, rutschkanor, klätterställning med klättervägg, ett bord för vattenlek/sandlek. Listan kan göras lång!

Inomhus har vi ett teknikrum (på avdelningen för 4-6 åringar) som barnen skapar i med olika material såsom trä och frigolit mm. Där finns många olika redskap som såg, borr, tumstock, hammare, spik, skruvar, trälim mm. I teknikrummet får barnen vistas tillsammans med en pedagog. De har skapat många fina alster därinne. De har byggt mobiltelefoner, bilar, båtar, ett hus som flera barn byggt tillsammans av en stor kartong.

Jag kan se att i vår verksamhet är både pojkar och flickor intresserade av teknik och att alla tillåts att prova. Här kommer den institutionella dimensionen in.

Vi har även en stor ateljé på varje avdelning där vi skapar i färg, papper, lera, lim, målar på staffli, skapar med skräp exempelvis: korkar, kapsyler, tomma förpackningar mm.

Referenser:

Ginner, T. & Mattsson, G. (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet.(1998 rev 10). Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Stockholm: Fritzes.

Av: Ann-Sofie Hallberg

Genomförande av experimentet.

Genomförande av experimentet.

Planeringen av experimentet har vi i gruppen gemensamt formulerat i tidigare inlägg i bloggen.

Jag har genomfört experimentet tillsammans med två flickor som är fyra år.

Experimentet skulle ge barnen en förståelse av skillnaden mellan kall och varm luft.

Innan vi började ställde jag frågan: Vad tror du händer med ballongen om vi stoppar ner flaskan i varmt vatten?

- Vet inte! Svarar den ena flickan.

- Den smäller väl inte! Svarar den andra flickan och gömmer sig bakom en hylla.

Jag tog henne i handen och hon kände sig då trygg att komma fram.

Sedan förde jag flaskan med ballongen på i det varma vattnet.

-          Den blåser upp sig! utbrister en av flickorna. Båda jublar.

Sedan frågar jag: Vad tror du händer med ballongen om vi stoppar ner flaskan i det kalla vattnet?

-          Vet inte! Svarar båda flickorna.

En av flickorna säger när hon sett vad som hände.

-          Den blir liten!

Sedan vill de prova fler gånger och de vågade då föra ner flaskan i vattnet själva.

Efter det lekte vi en lek som skulle få barnen att känna hur luften beter sig när den är kall/varm.

Skolverket (1998 rev 10) anser att förskolan skall sträva efter att varje barn

·         Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.

Barnen fick vara aktiva i ett undervisningsmoment efter läroplanens mål. De fick också medverka i en lek. De ställde egna hypoteser och var kreativa när de själva ”vågade” prova experimentet efteråt.

Referens

Skolverket (1998 rev 10). Läroplan för förskolan, Lpfö98, reviderad 2010. Stockholm: Fritzes.

Av: Ann-Sofie Hallberg

Genomförande av experiment

Jag har gjort experimentet ihop med 2 stycken barn i åldern 3-4 år. Experimentet handlar om att få en förståelse om hur luft påverkas av olika temperaturer. Att experimentera om något som inte syns är en utmaning . Under en tid har jag pratat med barnen för att få en bild av deras förståelse om fenomenet luft.

Innan experimentet ställde jag frågor till barnen om vad de tror händer med ballongen när vi ställer ner flaskan som ballongen sitter på i det kalla/varma vattnet? Genom barnens hypoteser undersökte vi och fick fram en ny förståelse.

Barnen fick uppleva skillnaden av vad som händer med luften när den utsätts för temperatur skillnader. Genom att se skillnader ökar barns förståelse och nya samband växer fram. Enligt Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson (2008) så uppfattar barn samband som de sedan förvandlar till förståelse.

Genom att de hade ställt hypoteser om vad som skulle hända utvecklades deras kunskaper när de själva fick prova och komma fram till ny förståelse. Under experimentet förde barnen dialog med varandra. Deras tankar ventilerades och utvecklades.

Enligt Lpfö 98(rev10) så ska

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.

För att göra allt mera tydligt avslutade vi med en lek som kan vara ännu ett led till att utveckla en förståelse för molekylernas rörelse i varm och kall luft. Genom lek utvecklas lärande.

Enligt Lpfö 98 (rev10) så ska

Verksamheten främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskap och färdigheter.

Källor: Pramling Samuelsson, I. & Asplund Carlsson, M. (2008). Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber.

Skolverket 2010.Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010.Stockholm:Fritzes.

Teknik i förskolan

I början av kursen gjorde jag ett inlägg i bloggen (9/2) som handlade om hur jag skulle fördjupa mina kunskaper i naturvetenskap och teknik i förskolan genom denna kurs. Jag ville utveckla mig i att hjälpa barnen att upptäcka och sätta ord på naturvetenskapliga begrepp men även att jag skulle upptäcka vad vi har runt omkring oss. Jag berättar om när vi har vattenlek och hur viktigt det är att vi är lyhörda för barns kunskap. Nu när kursen har hållit på ett tag så ser jag att jag har utvecklas, jag har fått en anan syn (djupare syn) om vad som är natur och teknik i förskolan.

Vi har teknik runt omkring oss hela tiden . En del lägger vi mer märke till än andra. Men vad är det som kännetecknar teknik? Enligt Ginner & Mattsson(2009) så är teknik ”allt det människan sätter mellan sig själv och naturen.”

Förut så har jag tänkt att teknik är maskiner som har ett vist syfte att hjälpa oss. Men teknik är inte bara maskiner det kan vara en pensel, kniv, hårborste, spade mm

Tittar jag mig runt om på förskolan så ser jag att barnen använder sig av olika tekniska redskap hela tiden både när det är ute och inne.

En dag såg jag två små barn som gick runt på gården med var sin spade i handen jag tänkte först att de ville gräva i sanden nu när snön var borta men de hade helt andra planer. Barnen är i två årsåldern och är intresserade av ljud. Barnen gick tillsammans runt huset och slog med spaden på tegelväggen sedan på träväggen för att sedan gå till en dörr. Här kunde jag sagt att de skulle sluta att slå på väggen men jag uppfattade vad det undersökt så jag lätt dem fortsätta. Efter varje slag tittade de på varandra och nickade mot varandra. När det kom till stället där tegelväggen gick över till trävägg slog de ett slag på teglet sedan ett på träväggen, de lyssnade och jämförde nickade och gick vidare. Med hjälp av teknik, i detta fall en spade så undersökte det ljudets egenskaper. De bildade sig en uppfattning om att ljud ändrar sig beroende på olika underlag.

I denna situation kan man se de tre olika dimensionerna som gör att barnen utvecklas; individuell, interpersonell och institutionell. Jag som pedagog men även miljön vi vistades i var tillåtande. Barnen fick utforska och komma på nya upptäckter. Jag såg det som att det var ett lärande tillfälle. Barnen valde själva aktivitet, genom ett samspel och nya upptäckter utvecklade en förståelse om ljudets möjligheter. Enligt läroplanen så står det att ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att utskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar”(Lpfö 98 rev 2010)

Tittar man historiskt så kanske det var så här man började för att upptäcka olika saker. Genom att prova sig fram slumpmässigt så upptäcker man saker som man har nytta av.

Av Annika Eliasson

Källor:

Ginner,T. & Mattsson,G.(red.)(1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket(2010). Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010). Stockholm