Isskåp

Isskåp var ett skåp för förvaring av livsmedel som med hjälp av isblock höll livsmedlen kalla. Isskåpen var vanliga i hushåll under 1800-talet och början av 1900-talet, och ersattes därefter av kylskåp. Man lade isen bland sågspån eftersom sågspånen isolerade isen och därmed fördröjde smältningen.

Källa : http://sv.wikipedia.org/wiki/Issk%C3%A5p 
Foto: Linda Svensson

Materia, Energi, Liv och Teknik

I luftens partiklar (materia) kan luften transportera ljudvågor. Det är därför som vi inte kan höra när vi är upp i rymden för där finns ju ingen luft som transporterar ljudet.

När materian i luften utsätts för temperatur skillnader så ändras luftens molekyler egenskaper. När molekylerna i luften utsätts för värme så sätts luftens molekyler i rörelse. Varm luft har mer energi än kall luft, mellanrummet mellan molekylerna rör sig fortare och då behöver de mera plats. Medans den kalla luften inte behöver så mycket energi för dessa molekyler är täta och håller ihop de är inte i så stor rörelse. Det är bindningarna, avståndet, mellan molekylerna som påverkas. Föreställ er att molekylerna är människor som vistas i ett rum. När det är varmt i rummet vill vi inte stå så nära varandra, vi vill ha mera plats runt omkring oss. Nu kanske inte alla får plats i rummet för varje person vill ha mer utrymme. Medans när det är kallt kan vi komma närmare varandra för att hålla värmen, vi vill stå tätt.

Luften är livsviktig för allt liv på jorden. Till och med en liten cell är beroende av syre för att överleva. En människa behöver 10 liter frisk luft i minuten och utav det andas man ut kvävet nästan direkt, medans syret stannar kvar längre och gör så att man kan leva.

Idag använder vi oss av olika tekniker för att ta tillvara luftens egenskaper. Vi använder vindkraftverk för el tillverkning. Tittar vi på den kalla och varma luftens egenskaper så har vi tagit tillvara på de med hjälp av dagens teknik när vi gör kylskåp men även när vi åker luftballong.

Planering av experiment

När vi började planera experimentet ville vi att det skulle vara lustfyllt, skapa nyfikenhet och delaktighet. Vi utgick från ett didaktiskt tänkande och att vi skulle använda oss av öppna frågor och vara lyhörda för barnens hypoteser.

Varför: Enligt Lpfö 98 (rev 10) ska barn få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. (sid 7)

Vad: Vi valde ut ett experiment som vi tyckte visade kall och varm lufts egenskaper tydligt.

Hur: Vi ville se skillnaderna på den varma och den kalla luften. Vi använde oss av material som bestod av;

·         Två skålar, en med varmt vatten och en med kallt vatten.

·         En liten pet- flaska.

·         En ballong.

Vi valde ut en frågeställning;

– Vad tror du händer med ballongen när man stoppar ner flaskan i det varma vattnet?

– Varför? var nästa fråga.

– Vad tror du händer om vi stoppar ner den i kallt vatten?

– Varför?

För vem: Sammanlagt 6 barn från 3 förskolor i åldrarna 3-5 år

Vi tänkte avsluta med en dramatisering som kan ge förståelse för molekylernas egenskaper i varm och kall luft. Enligt Lpfö 98 (rev10) så är leken viktig för barns utveckling och lärande. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera.  (sid 6)

Referenser:

Walpole, B (1989). Kul att kunna om luft. Teknografiska institutet AB

Utbildningsdepartementet (rev 2010) Läroplan för förskolan (Lpfö-98/10). Stockholm: Fritzes

Seminarie 31/3-2011

Susanne Klaar 31/3                    Etik

Vi använder oss av antropomorfism med barnen för att öka förståelsen och den empatiska förmågan. Vi vill visa dem att vi är en del i en hållbar utveckling och därför ge dem empatiska värderingar. Det kan göra att ett intresse uppkommer i vår undervisning. Vi som pedagoger blir då en del i en process där barnens tankar triggas igång av en känsla. Genom att ta vara på deras föreställningsvärld kan vi utveckla och ge en sann bild av naturvetenskapliga fenomen. Här kommer pedagogens förkunskaper in. Intresset hos barnen ska vara lustfyllt i lek och lärandet.

Ett exempel på hur barn kan möta naturvetenskap var när barnen på utflykten hittade ett murket träd, där barken ramlat av på en del av trädet. Vikarien rusade fram och började dra av barken och kasta den på marken. Barnen flockade sig runt stammen och sina händer och började gemensamt slå på trädet med grenar och stenar. En i personalgruppen gick fram och undrade vad det var som hände med trädet och vikarien svarar ” Det gör inget det var ju dött.”  

Om det slutat här hade ingen utveckling om naturvetenskap skett, istället blev det att titta närmare på trädet. Där hittade barnen insekter som var beroende av barken. Vad hände med dem, nu när den skyddande barken försvann? Barnen och pedagogerna diskuterade etik, livsfrågor och levnadsvillkor. På så vis fick de med ett naturligt kretslopp och en upplevelse av att allt hängde ihop.

Efteråt diskuterades var utflykten med vikarien enskilt då inte barnen var med. Det visade sig att hon inte alls tänkt på följderna och i hennes egna tankar fanns inte naturvetenskapligt perspektiv.

Närvarande: Priya Mohlén, Ann-Sofie Hallberg, Annika Eliasson,

Katharina Johansson, Linda Svensson och Ingvor Carlsson.

Ämnesteoretisk redogörelse för naturfenomenet luft

Vad är skillnaden mellan kall och varm luft?

Luften är uppbyggd av olika gaser, ämnen som innehåller molekyler. Molekylerna påverkas av temperaturer. Alla ämnen utvidgar sig när temperaturen stiger (blir varm) och drar ihop sig när den sjunker (blir kall). Ett exempel är cykeldäcket. Luften i cykeldäcket på sommaren är varm och då går det lätt att cykla . På vintern drar luften ihop sig och däcket blir platt vilket gör det trögt att cykla.

När luften kyls ner drar molekylerna ihop sig och behöver inte så mycket plats, den blir även tyngre. När luften blir varm behöver molekylerna mera plats och då blir den lätt.

·        Varm luft är lättare än kall luft därför stiger den varma luften uppåt och kall luft kommer och tar dess plats. Detta gör att strömmar av luft rör sig inne i byggnader samt utomhus. Fåglar glider uppåt på strömmar av varm luft som stiger uppåt.

·        Varma saker blir fortare avkylda om de ställs i kall luft eftersom värmen vandrar från det varma föremålet ut i den kalla luften.

·        Kall luft får oss att huttra eftersom kroppen förlorar värme till den omgivande luften.

·        När solen skiner eller när vi sitter vid en brasa blir vi varma. Vi vet att den varma spisplattan värmer en kastrull så vattnet i den kokar. Det som är varmt kan värma det som är kallare.

·        Värme som är en form av energi, kan gå från det varma till det kalla men aldrig från det kalla till det varma.

Sammanfattningsvis kan vi förklara att molekylerna i kall luft drar ihop sig, blir tyngre och behöver inte så stort utrymme. Medans molekylerna i varm luft utvidgar sig, blir lätta och stiger uppåt.

Referenser:

Eckerman, P & Grähs, G (1991). Solkatt, vindstrut och vattenhjul- en bok om sol, vind och vatten med experiment, fakta och små kraftverksbyggen. Stockholm: Bonniers juniorförlag.

Thorén, I (2000). Fysik. Solna: Ekelunds förlag.

Walpole, B (1987). Kul att kunna om luft. Solna: Teknografiska institutet.

Val av naturvetenskapligt fenomen

Vi valde att fokusera på varm och kall luft efter att vi hade testat olika experiment då vi hade labb. Resultaten blev nästan lite magiska eftersom att luften är osynlig. Vi tror att luften som fenomen även kommer att fängsla barnens intresse. När vi sedan gick ut till våra förskolor och frågade barnen vad de visste om luft så trodde de oftast att luft är något som finns ute eller att luft är något som finns över oss. Ex. kasta upp en boll i luften. Kan vi tillsammans med dem på ett lekfullt sätt få ny förståelse och kunskap om varm och kall luft?

I Lpfö 98 rev.2010 kan vi läsa:

Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid.

Kursplanens mål:  

•     Problematisera lärande miljöer som stödjer barns lärprocesser inom naturvetenskap och teknik samt diskutera dessa utifrån individuella, interpersonella och institutionella dimensioner   
•    Planera, genomföra och utvärdera undervisning, samt analysera barns lärprocesser i naturvetenskap och teknik utifrån ett läroplansperspektiv, med särskilt fokus på lek och kreativitet

Sammanställning av handledning

20110324 Krister Karlsson (fysik)  

20110310 Stefan Andersson (biologi)

Jorden omsluts av ett luftskynke som kallas atmosfär. Luften tynger sig ner mot jordytan på grund av sin tyngd. Vilket vi kallar lufttryck. På samma sätt minskar lufttrycket ju högre upp vi kommer i atmosfären beroende på att där finns det en mindre mängd luft. Det finns lika stora mängder luft omkring oss oavsett vart vi befinner oss. Luften är ständigt i rörelse, men har inget eget kretslopp.

Om det inte finns någon atmosfär kan det heller inte finnas något liv. På jorden finns de beståndsdelar som behövs och blandningen av olika gaser gör att det finns liv. Allt som varit levande innehåller kol. Då vi eldar fossila bränslen (olja, kol, naturgas) bildas koldioxid. Koldioxid hjälper till att hålla värmen på jorden. Koldioxid i stora mängder är skadligt och gör att värmen på jorden stiger. Förbränningen som sker av fossila bränslen blir en snabb process som borde tagit 100 miljoner år om naturen själv fått sköta nedbrytningen. Genom vår förbränning ändrar vi klimatet på jorden. Klimatet beror även på solens styrka och att människor flyttar kol från ett ställe till ett annat genom att vi eldar.

Luft leder inte värme därför har vi människor kläder och djuren päls. Syftet med detta är att bilda ett luftlager mellan plagget och kroppen, vilket medför att man håller värmen. Det går åt mer energi att hålla en liten kropp vid 37 grader. Därför klär vi barn varmt och det är därför har små djur har mer päls än stora.

1 kubikmeter luft väger ca 1 kg . Om vi skulle väga luften i ett normalstort rum skulle den väga lika mycket som en människa på 76 kg. För en jämförelse kan man tänka att en liter järn väger 8 kg. Lufttryck 1 kvadratmeter har ett lufttryck på 1 ton??

Varm luft stiger uppåt och möter kall luft bildas kondens, det är därför det regnar.

Mötet mellan kall och varm luft kallas kondens. När varm luft stiger och möter kall luft bildas moln. När den varma luften stiger och når ännu varmare luft flyter den ut, då bildas inversion Blåser vi varm luft mot en kall fönsterruta ser vi vattendroppar. Kall luft är tyngre och molekylerna rör sig långsamt då de inte har så mycket energi. Varm luft är lätt och molekylerna rör sig fort.

I kall som varm luft är sammansättningen densamma. Skillnaden är bara hur tät den är. I en bastu är det lätt att tro att det finns mindre syre, eftersom det är jobbigare att andas där. Förklaringen är att kroppen försvarar sig mot denna varma luft.

Krister pratade om två principer som fungerar på olika fenomen, inte enbart med luft.

Bernoullis princip = Luften som strömmar ger ett mindre tryck gentemot luft som ”vilar” som ger ett större tryck. Om man blåser ovanpå ett papper, lyfter pappret på sig. Istället för att det blåses nedåt, som är lätt att tro. Trycket under pappret är större än det som är ovanpå, då det blåses på.

Arkimedes princip = ”Arkimedes princip säger att undanträngd gas eller vätska utövar en ''lyftkraft''. Bag-in-box påsen tränger inte undan någon luft; luften är kvar på samma ställe med eller utan påse runt. Flaskan behåller sin volym när den är nästa tömd på luft och har då trängt undan den mängd luft vi pumpat bort”. (http://www2.fysik.org/experiment_och_annat/filmade_experiment/vaega_luft/)

Trycket som uppkommer av atmosfären, kallas lufttryck. Det uppkommer av trycket mot jordytan som orsakas av jordens dragningskraft. Lufttrycket minskar ju högre upp du kommer. Lufttrycket mäts för att förutspå vädret. Lufttryck finns hela tiden och så länge trycket är i balans märker vi inget, men vid obalans märker vi av det genom vind. Vi känner inte av trycket eftersom kroppens eget tryck skapar en jämvikt med det omkringliggande lufttrycket.

Priya Mohlén

Ingvor Karlsson

Katharina Johansson

Annika Eliasson

Ann-Sofie Hallberg

Linda Svensson

Seminarie 3/3-11

Om att bli dokumenterad – etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation

Lindgren, A-L & Sparrman, A

Vi har diskuterat etiska aspekter på dokumentation utifrån en artikel av Lindgren, A-L & Sparrman, A.

”För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras.” (Lpfö-98/10 s.14)

När vi dokumenterar barnen i förskolan är det viktigt att få barnens godkännande att vara med på bilder. Om barnet inte vill medverka måste vi respektera deras val. Föräldrar måste också gett sitt medgivande till dokumentation i form av bilder, video- och röstinspelningar, observationer o.s.v. Kraven på oss ökar genom våra styrdokument, men kan försvåras om barn och föräldrar inte vill bli dokumenterade. Vi måste vara medvetna om kulturkrockar som kan uppkomma och därför vara tydliga om varför vi dokumenterar.

Det är särskilt viktigt när vi dokumenterar yngre barn att vi har tänkt igenom hur vi använder bilderna, då barnen inte alltid kan uttrycka sitt medgivande.

Syftet med dokumentationen behöver vara genomtänkt och väl medvetet för alla som ingår i arbetet och att vi vet vad vi ska använda det till. Vad gör vi på förskolan och vad lär sig barnen? Dokumentationen behöver det utvärderas och reflekteras om för att kunna synliggöra eventuell utveckling.

Referenslista:

Lindgren, A-L & Sparrman, A (2003) Om att bli dokumenterad – etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Elektronisk länk: http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/v8/n1.html

Utbildningsdepartementet (2010) Läroplan för förskolan (Lpfö-98/10) Stockholm: Fritzes

Närvarande:

Priya Mohlén

Katharina Johansson

Annika Eliasson

Ann-Sofie Hallberg

Ingvor Karlsson

Linda Svensson (mobilt närvarande)

Luft som fenomen

Här kommer lite fakta om luft som är vårt valda fenomen. Luft är blandning av gaser som bildar jordens atmosfär.

Luften innehåller:

·         Kväve: 78 % 

·         Syre: 21 %

·         Ädelgaser: <1 %  

·         Koldioxider: 0,035 %  

·         Ozon: 0,0001 %

Luftens egenskaper:

·         Genomskinlig

·         Saknar lukt och smak

·         Fortplantar ljud (talar med varandra)

·         Påverkar känseln (vi kan känna vinden)

Förändras luftens egenskaper eller sammansättning då är luften förorenad.

Vi kan inte se luften men den finns överallt runt omkring oss. Genom att utföra olika experiment kan vi förstå och bevisa att luften har olika egenskaper som påverkar oss och vår omgivning. T.ex. att luften har en massa, en densitet som tar plats. Något som vi i grupp 5a kommer utforska i våra experiment som då kommer fokusera på kall och varm luft. När man inser att luft väger (1liter luft väger ca 1g)så kan man förstå att det finns ett tryck (lufttryck) som påverkar vår omgivning. Grupp 5b kommer utforska och experimentera och ge oss en mera förklarande bild av vad lufttryck är.

Det kommer bli roligt och spännande att följa utvecklingen i detta arbete. Vår största utmaning kommer att vara när vi tillsammans med barnen ska förklara vad luft är och att det har en densitet som påverkar vår omgivning. Något som är osynligt ska vi göra synligt.

Källor: Mårtensson Gert (2001). Gleerups NO kemi.

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=70:luft&catid=39:hoegstadiekemi&Itemid=76