I denna kurs som handlar om naturvetenskap och teknik i förskolan ska jag som blivande förskollärare fördjupa mina kunskaper om hur vi bland annat kan hjälpa barnen att upptäcka och sätta ord på naturvetenskapliga begrepp. Här nedan har jag beskrivit ett lärandetillfälle som genomfördes tillsammans med en kollega. Vi hade tagit på oss naturvetenskapliga ”glasögon” när vi genomförde vattenlek med några yngre barn.
Vattenlek
Det var tre barn mellan 1,6 år till 1,8 år som lekte med vatten. För att ta reda på hur yngre barn upptäcker naturvetenskap så behöver jag som lärare iaktta och observera barnen i leken, vilket jag och min kollega gjorde. Barnen hade fria händer att göra vad de ville med det material som vi hade plockat fram. Materialet bestod av hinkar, sugrör, djur och koppar i olika storlekar.
Det var intressant att se var hur de tog sig an uppgiften. För ett otränat öga såg det ut som de bara lekte med vattnet, men vi som hade fokus på det naturvetenskapliga såg att barnen använde sig av olika tekniker i experimentet med leksakerna och vattnet för att skapa en förståelse av olika fenomen.

Ett av barnen stod och slog handen i vattnet så vattnet stänkte omkring honom, efter ett tag såg vi att han hade olika hastigheter på handen, han provade sig fram och skapade nya uppfattningar. Det är som Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson (2008) tar upp, att barn uppfattar samband som de sedan omvandlar till förståelse. Genom erfarenheter förändras deras medvetande. I detta moment kom rörelse/hastighet in, han upptäckte att det hade betydelse hur fort han rörde handen.

En flicka stod och hällde vatten ur en hink. Hon provade sig fram att höja och sänka hinken medan hon hällde. Hon hade fokus på strålen och sa: - En gång till. Hon upprepade handlingen gång på gång. Barn upprepar det de gör men om man tittar noga så gör det små förändringar som leder till nya uppfattningar om olika fenomen, något som Elfström m fl. (2010) påpekar.

När man arbetar med yngre barn som inte pratar så mycket är det viktigt att som lärare ändå ge dem upplevelser som det får med sig i livet. Det är inte alltid som man kan se här och nu vad det har lärt sig, men genom att de har med sig en upplevelse och en erfarenhet så kan det skapa en förståelse för omvärlden vilket leder till kunskap. Med de äldre barnen är det viktigt att fånga upp barnens funderingar och ställa frågor som är undersökningsbara. Hur man formulerar frågorna är också viktigt att tänka på, såsom öppna och slutna frågor. Som lärare är det viktigt att fånga barnens intresse och nyfikenhet samt är påläst inom det aktuella ämnet. Det är viktigt att utmana barnen i deras utveckling, något som jag hoppas jag kan utveckla mera i denna kurs.

Av: Annika Eliasson
Källor:
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L., & Wehner-Godée,C.(2010). Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära.Stockholm. Liber AB
Pramling Samuelsson, I. & Asplund Carlsson, M. (2008). Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber.