Litteraturseminarie 10/2                                                        

Understanding the dialectical relations between everyday concepts and scientific concepts within play-based programs

Fleer, M (2009)

Studien utgår från Vygotskijs teorier om den begreppsmässiga utvecklingen och då i första hand om vardagliga och vetenskapliga begreppsbildningarna. Han menar att utifrån barnens vardagliga erfarenheter kan de omsättas till vetenskapliga begrepp.  Barnen ska få möjligheten att experimentera sig fram för att skapa en förståelse för vetenskapliga fenomen.

I Fleers studie kunde Martons variationsteori vara en användbar teori, som hävdar vikten att variera undervisningen, då i Fleers studie genom att låta barnen upptäcka fenomen i olika situationer, miljöer och former. Det är viktigt att barns inflytande tas tillvara på och att lärande sker under lekfulla former.

Det är viktigt att förstå relationen mellan vardagsförståelse och vetenskapliga begrepp för att kunna skaffa sig ny kunskap och tillämpa den, för att ge barnen samband, förståelse, helhet och perspektiv.

Det vi kan lära oss av Fleers studie är att få in naturvetenskap och teknik i barnens vardag. Att låta dem upptäcka och undersöka fenomen när de själva hittat något som intresserar dem. Vi behöver vara lyhörda och fånga upp de tillfällen som uppkommer spontant. Genom att skapa lekfulla sammanhang som berör naturvetenskapliga fenomen kan vi också hjälpa dem koppla ihop vardagliga med vetenskapliga begrepp.

Genom att vi har ett sociokulturellt förhållningssätt hjälper vi barnen och oss själva att utveckla begreppsbildning inom naturvetenskap och teknik. Dokumentationen stödjer oss i lärprocessen och synliggör den för barn och pedagoger. Resultat visar att miljön har en stor betydelse för barnens naturvetenskapliga förståelse. Finns det material lättillgänglig blir miljön mer lockande och inspirerande, vilket leder till att barn tillåts få utlopp för sin kreativitet.  En lekfull miljö ökar lärandet.

Gruppens reflektioner

I vardagssituationer gör vi barnen mer medvetna om sin egen problemlösningsförmåga, då genom att göra dem medvetna om hur de tänker (metakognition).

Den reviderade läroplanen gör oss mer medvetna om naturvetenskap och teknik, då främst teknikämnet. Idag styrs verksamheten utifrån barnens intressen, inte utav traditionella könsmönster och könsroller.

Vi måste skapa en tillåtande miljö som inspirerar och utvecklar barnen i sitt tänkande när det gäller naturvetenskap och teknik. Det ska vara tillåtet att överskrida gränser.