Test av inlägg!

Hejsan!
Jag gör bara en liten test!
Vi ses! Hälsningar Ann-Sofie H

Alla bloggar

Hej allihop i grupp 5.
Nu har jag lagt till alla bloggar från oss som läser halvfart, så att vi riktigt kan gotta oss i nya naturvetenskapskunskaper.

Nina

Fenomen Luft

Vi har valt fenomenet luft.

Vi vill få kännedom om barns erfarenheter och förståelse om luft.

Vi har tänkt fråga barnen vad de vet om luft och utifrån det lägga upp en planering hur vi ska gå vidare.

Don´t try this at home!!!

I går fick jag lära mig lite om naturvetenskapliga fenomen, den hårda vägen...

Jag var lite hungrig på kvällen och tänkte göra mig lite fullkornsvälling. Varför inte prova den nya vattenkokaren, tänkte Linda. I med vällingpulver i en shaker, plus kokande vatten.

Dålig idé!!! POFF!!! Välling över hela mig och i hela köket. I handen hade jag locket och shakern låg på andra sidan rummet...

Man lär sig av sina misstag. Nu ska jag läsa på lite om lufttryck!

Linda Svensson

Litteraturseminarie 10/2                                                        

Understanding the dialectical relations between everyday concepts and scientific concepts within play-based programs

Fleer, M (2009)

Studien utgår från Vygotskijs teorier om den begreppsmässiga utvecklingen och då i första hand om vardagliga och vetenskapliga begreppsbildningarna. Han menar att utifrån barnens vardagliga erfarenheter kan de omsättas till vetenskapliga begrepp.  Barnen ska få möjligheten att experimentera sig fram för att skapa en förståelse för vetenskapliga fenomen.

I Fleers studie kunde Martons variationsteori vara en användbar teori, som hävdar vikten att variera undervisningen, då i Fleers studie genom att låta barnen upptäcka fenomen i olika situationer, miljöer och former. Det är viktigt att barns inflytande tas tillvara på och att lärande sker under lekfulla former.

Det är viktigt att förstå relationen mellan vardagsförståelse och vetenskapliga begrepp för att kunna skaffa sig ny kunskap och tillämpa den, för att ge barnen samband, förståelse, helhet och perspektiv.

Det vi kan lära oss av Fleers studie är att få in naturvetenskap och teknik i barnens vardag. Att låta dem upptäcka och undersöka fenomen när de själva hittat något som intresserar dem. Vi behöver vara lyhörda och fånga upp de tillfällen som uppkommer spontant. Genom att skapa lekfulla sammanhang som berör naturvetenskapliga fenomen kan vi också hjälpa dem koppla ihop vardagliga med vetenskapliga begrepp.

Genom att vi har ett sociokulturellt förhållningssätt hjälper vi barnen och oss själva att utveckla begreppsbildning inom naturvetenskap och teknik. Dokumentationen stödjer oss i lärprocessen och synliggör den för barn och pedagoger. Resultat visar att miljön har en stor betydelse för barnens naturvetenskapliga förståelse. Finns det material lättillgänglig blir miljön mer lockande och inspirerande, vilket leder till att barn tillåts få utlopp för sin kreativitet.  En lekfull miljö ökar lärandet.

Gruppens reflektioner

I vardagssituationer gör vi barnen mer medvetna om sin egen problemlösningsförmåga, då genom att göra dem medvetna om hur de tänker (metakognition).

Den reviderade läroplanen gör oss mer medvetna om naturvetenskap och teknik, då främst teknikämnet. Idag styrs verksamheten utifrån barnens intressen, inte utav traditionella könsmönster och könsroller.

Vi måste skapa en tillåtande miljö som inspirerar och utvecklar barnen i sitt tänkande när det gäller naturvetenskap och teknik. Det ska vara tillåtet att överskrida gränser.

I denna kurs som handlar om naturvetenskap och teknik i förskolan ska jag som blivande förskollärare fördjupa mina kunskaper om hur vi bland annat kan hjälpa barnen att upptäcka och sätta ord på naturvetenskapliga begrepp. Här nedan har jag beskrivit ett lärandetillfälle som genomfördes tillsammans med en kollega. Vi hade tagit på oss naturvetenskapliga ”glasögon” när vi genomförde vattenlek med några yngre barn.
Vattenlek
Det var tre barn mellan 1,6 år till 1,8 år som lekte med vatten. För att ta reda på hur yngre barn upptäcker naturvetenskap så behöver jag som lärare iaktta och observera barnen i leken, vilket jag och min kollega gjorde. Barnen hade fria händer att göra vad de ville med det material som vi hade plockat fram. Materialet bestod av hinkar, sugrör, djur och koppar i olika storlekar.
Det var intressant att se var hur de tog sig an uppgiften. För ett otränat öga såg det ut som de bara lekte med vattnet, men vi som hade fokus på det naturvetenskapliga såg att barnen använde sig av olika tekniker i experimentet med leksakerna och vattnet för att skapa en förståelse av olika fenomen.

Ett av barnen stod och slog handen i vattnet så vattnet stänkte omkring honom, efter ett tag såg vi att han hade olika hastigheter på handen, han provade sig fram och skapade nya uppfattningar. Det är som Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson (2008) tar upp, att barn uppfattar samband som de sedan omvandlar till förståelse. Genom erfarenheter förändras deras medvetande. I detta moment kom rörelse/hastighet in, han upptäckte att det hade betydelse hur fort han rörde handen.

En flicka stod och hällde vatten ur en hink. Hon provade sig fram att höja och sänka hinken medan hon hällde. Hon hade fokus på strålen och sa: - En gång till. Hon upprepade handlingen gång på gång. Barn upprepar det de gör men om man tittar noga så gör det små förändringar som leder till nya uppfattningar om olika fenomen, något som Elfström m fl. (2010) påpekar.

När man arbetar med yngre barn som inte pratar så mycket är det viktigt att som lärare ändå ge dem upplevelser som det får med sig i livet. Det är inte alltid som man kan se här och nu vad det har lärt sig, men genom att de har med sig en upplevelse och en erfarenhet så kan det skapa en förståelse för omvärlden vilket leder till kunskap. Med de äldre barnen är det viktigt att fånga upp barnens funderingar och ställa frågor som är undersökningsbara. Hur man formulerar frågorna är också viktigt att tänka på, såsom öppna och slutna frågor. Som lärare är det viktigt att fånga barnens intresse och nyfikenhet samt är påläst inom det aktuella ämnet. Det är viktigt att utmana barnen i deras utveckling, något som jag hoppas jag kan utveckla mera i denna kurs.

Av: Annika Eliasson
Källor:
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L., & Wehner-Godée,C.(2010). Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära.Stockholm. Liber AB
Pramling Samuelsson, I. & Asplund Carlsson, M. (2008). Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber.